Och plötsligt dyker ­deckarförfattaren Camilla Läckberg upp med turisthår för att hångla med sin kille Simon Sköld, en MMA-stjärna, och utom­ordentligt krystat nämner Hellenius namnet på en glasögongrossist som ­råkar vara sponsor och alla ­dansar som getter och ­jurymannen Tony Irving är från 50-talet och säger att ”män ska vara män och kvinnor kvinnor” och allt är så ­gammalt, så trött, så glänsande färgglatt dumt och alla får ont i k­äken av alla krystade skratt och allt är sjukare än japansk ­gameshow, det är ett ­dårhus, det är utomordentligt befängt.

Legendarisk (snart i alla fall) sågning av Let’s Dance av Virtanen.

Det smärtar på nåt vis att se Ingemar Stenmark i Let’s Dance, men egentligen; varför inte. Han är ju fortfarande chef.